Att enas kring den dödes önskemål.

RESPEKT FÖR DEN DÖDES ÖNSKEMÅL
En människas önskemål inför sin begravning anses så viktiga att man enligt begravningslagen  förväntas följa dem. Vad de efterlevande anser har mindre betydelse. Det viktiga är vad man kan anta att den döde själv skulle han önskat. Är de anhöriga överens blir inte detta ett problem -svårigheterna kommer då uppfattningarna om den döde önskemål är så olika att de inte kan överbryggas med samtal.

SANNINGEN KAN SE OLIKA UT BEROENDE PÅ FRÅN VILKET HÅLL MAN TITTAR
Två personer som framhärdar i var sin uppfattning gör det nästan alltid utifrån bådas övertygelse att hon eller han vet vad som är sant. Det resonemanget är lika giltigt för båda parter och man bör komma ihåg att den döde kan ha gett uttryck för olika uppfattningar till olika personer.

DEN TREDJE VÄGEN
Prestige och affekt är inte någon genväg för att lösa konflikter. Därför är det bra om man söker alternativ innan det har gått så långt. Den mest framkomliga vägen brukar vara att ta in en tredje person. Det kan vara prästen eller någon som stått den döde nära och vars kommande rekommendation parterna på förhand bestämmer sig för att följa. Ibland kan oenigheterna gälla om begravningen ska följa Svenska Kyrkans eller något annat samfunds tradition, eller om man ska ordna en borgerlig begravning. I undantagsfall kan man då ordna dubbla ceremonier. Begravningsbyrån kan ge råd om hur detta kan göras med bibehållen respekt så väl för den döde som för de oliktänkande.

ATT SÖKA SANNINGEN
Det är än en gång viktigt att komma ihåg att det handlar om att söka det svar som den döde själv skulle ha lämnat och alltså frigöra sig från sin egen önskan. Klara de anhöriga inte av att lösa konflikten på egen hand kan avgörandet hänskjutas till begravningshuvudmannen som utser sakkunnig medlare. Begravningshuvudmannens skyldighet är att försöka få de tvistande att komma överens, inte att fatta beslut i sakfrågan. En medling börjar med skriftliga redogörelser från parterna. Med stöd av det som framkommit utarbetar medlaren ett förslag till förlikning . Accepterar parterna förslaget kan planeringen av begravningen påbörjas eller återupptas.

OM MEDLINGEN MISSLYCKAS
Om någon av de tvistande avvisar förlikningsförslaget lämnas ärendet till Länsstyrelsen för avgörande. Inte här heller tar man ställning i sakfrågan. Istället är det upp till Länsstyrelsen att avgöra vilken av parterna som ska fatta beslutet. Skulle någon av parterna inte nöja sig med Länsstyrelsens avgörande, kan man överklaga till Kammarrätten.